Här sitter jag, nyårsdagen på det nya året-2012..

Gråter, känner mig ensam och ledsen..

2011 var ett jobbigt år för mig, kanske det jobbigaste och sorgsnaste året hittills. Min kära fantastiska familj splittrades och som jag saknar oss. Jag saknar att vakna varje morgon med skrik, skratt, mat överallt, kissiga blöjor och bråk och kärlek...

Vi hade det tufft många gånger men vi klarade av allt för vi var en familj. Nu är jag ensam. Det enda som håller mig kvar är mina underbara pojkar. Jag saknar dem så fruktansvärt mycket så det smärtar i hela kroppen! Jag vill hålla dem i min famn och aldrig släppa dem!

Jag älskar mina pojkar och jag älskar människan som skapade dem tillsammans med mig. Jag saknar den människan och jag saknar det vi hade. Vi skrattade tillsammans, vi grät tillsammans och vi var kära, så kära..

Många dagar vill jag inte finnas kvar för det gör så ont. hur kan det göra så ont att sakna och älska? Ska det verkligen göra så ont?

jag vill vara älskad tillbaka. Jag vill att han ska sakna mig med, att han ska le när han tänker på mig men han tänker inte på mig alls=(

2011 var ett år av sorg och tårar och jag är livrädd att 2012 ska bli ett år av ännu fler tårar!

Mina ljuspunkter under 2011 var barnen. när jag fick en teckning, ett skratt, en kram och en puss och ett godnatt på kvällen vid läggdags- det var mina ljuspunkter. När Charlie tog sin första steg och ramlade och slog sig men reste sig igen för att ramla åter igen..När Vincent säger älskar dig när han ska sova... det är underbara ord att få höra..

Önskar jag fick höra dem varje dag.

Ett barns kärlek är fantasisk men jag vill ha Hela min familj. Jag vill dela allt tillsammans- alla teckningar, alla nya ord , alla skratt, alla tårar och alla vilda jakter på äventyr=)

Just nu känner jag mig väldigt tom på känslor.. Tom på lycka och på tillhörighet.

Jag känner mig ensam helt enkelt. Många vänner skriver om deras nyårsfirande och berättar om händelser som jag nog aldrig får uppleva. och det gör mig så obeskrivligt ledsen. Mitt hjärta har aldrig känt såhär tidigare och jag önskar just nu  att jag kunde starta från början med ett nytt hjärta så jag slapp det här, för det gör så ont..

Jag gav ett löfte på nyårsafton- Jag ska göra allt för att vi ska bli en familj igen. Att få höra " jag älskar dig"

Tänkte jag skulle knåpa ihop ett litet inlägg såhär i början av December..=)

Dagarna rullar på! Barnen har varit jättesjuka här i ca 1 vecka- Förkylning med hosta, ögoninflammation och feber.

Igår fick Charlie även något slags utslag på händer, armar, fötter och ben.. som jättestora myggbett med rodnad som kliade.. läskigt- så jag ringde 1177 och kvinnan där var väldigt hjälpsam och gav mig tips och råd. Vi vet inte vad det berodde på men utslagen försvann efter en dusch i ljummet vatten. Jag blev nervös en stund men Charlie verkade inte så påverkad så det var nog ingen fara.Eftersom han inte ätit något ovanligt de senaste dagarna tror jag att det var en reaktion på de sjukdomar han har haft den senaste tiden. han har ju sovit som en kratta den senaste veckan och inatt sov han hela natten i sin säng! Jag var inne och vysjade lite 3 ggr under natten men inget mer än så..=) Jätteskönt att äntligen få sova ordentligt, både för mig och barnen=)

Vincent har hostat lite men sov bra ändå=)

Snart är julen här=) Vi kommer fira julaftonsmorgon hos mig med lite julfrukost och sen åker vi till min syster i Linköping för julknytis och Kalles jul och självklart kommer Tomten med något litet till de minsta! Jag har tom beställt en klänning till jul. Länge sen jag kände mig bekväm i att ha på mig klänning men iår känns det bara bra=) Ska bli trevligt att fira jul med familjen!

Martin kommer även fira med barnen hos sin familj men jag följer inte med dit vilket känns ledsamt..=(Vill väldigt gärna följa med och fira med hans familj och med barnen, jag vill ju inte missa något med barnen och sen så tycker jag väldigt mycket om hans familj. men men det är som det är och jag kan väl bara hoppas att läget ändras=)

Läget mellan mig och M är bra=) Vi vet vart vi har varandra och det känns väldigt bra... Han är en fantastisk människa och ja... så enkelt är det=)

Jag tror jag ska vila en stund nu för ikväll är det ju åter dags för SoA och The Walking Dead... Näst sista avsnittet av SoA Säsong 4 och det känns tungt att behöva vänta i ett år på nästa säsong....måste helt enkelt hitta nån annan beroendeframkallande serie att följa under tiden=)

ha det bäst!

Mitt hjärta är väldigt känsligt...

Det är väldigt få personer som har kommit nära mitt hjärta, bara en person faktiskt.

Den personen har krossat mitt hjärta en gång och tillsammans har vi hjälps åt att samla ihop bitarna för att se det växa sig starkt igen... Nu har det hänt igen..

Paus..... ordet paus är hemskt för mig just nu..

När man älskar en människa vill man se den personen i ögonen varje sekund, man vill hålla om den personen varje sekund och man vill känna personens läppar mot sina varje sekund.

Nu får jag inte det och det gör ont=(

Nu är det ju en paus och inte ett slut så hoppet finns fortfarande och hoppet kommer jag hålla hårt i.

Min kärlek är stark och det betyder allt för mig. Jag tänker inte ge upp för han har mitt hjärta. Och mitt hjärta är känsligt..

Jag vet att kärleken är besvarad, jag ser det i hans ögon och jag känner det i hans beröring.. men kanske är det av rädsla för det förflutna han inte kan ge utlopp för den?

Jag kommer gråta många stora tårar under pausen. Det kommer göra ont men jag kan inte göra något än att ge honom den tid han vill ha...Jag hoppas bara att hans hjärta vill ha mitt när pausen är över

Joråsåatte......

Just nu känns det bra... livet rullar, dansar, hjular... kalla det vad ni vill men det känns bra=)

Det har stundvis varit turbulent i både hjärta och hjärna men inte nu. Jag har bättre koll på vart jag/vi är påväg och det känns bra! Hoppet finns där och allt är mer klarare och tryggare än det varit på flera år=)

Jag är närmare honom idag är jag varit under de senare åren av vårt förhållande och det gör att jag känner mig trygg.

Jag tror det var ett väldigt bra beslut att bo på olika håll! Det har fört oss närmare varandra och jag är övertygad om att det var precs vad vi behövde och fortfarande behöver..

Vi har båda fått ett annat perspektiv på hur vårt förhållande kan och bör vara- hur bra vi faktiskt kan vara tillsammans=)

Vi är bäst helt enkelt! Hahaha!

Jag har precis avslutat "godnatt-samtalet" med M och ska alldeles strax krypa till sängs. Barnen sover sen någon timme tillbaka så jag bör göra detsamma... Charlie sover oroligt och vaknar ofta så det är bäst att lägga sig strax efter dem så man får några timmar iallafall=)

Puss på er alla och njut av varandra!

Jag skulle vilja skriva ner mitt liv.

Nu har jag säkerligen inte upplevt mer än någon av mina medmänniskor men det skulle kännas bra att få allt på papper.

Jag vill inte skriva ner allt för någon annan anledning än att ventilera ordentligt. Det är ett bra sätt att få perspektiv på allt som man varit med om och på alla känslor man haft genom åren.

Jag har alltid haft lättare för att skriva mina valda ord än att säga dem så jag tror det skulle göra mig gott att göra ett ordentligt försök.

Problemet är att det är såå svårt att börja... Vart börjar man? -"Det var en gång"? -" En gång när jag var liten"?

Jag har inte en aning... Kanske kan man ta hjälp av någon?

Om någon av er som läser detta vet vart man kan vända sig får ni gärna ge mig tips och idéer på vart jag kan vända mig för att få hjälp..

Inspiration behöver jag inte för att allt jag vill skriva finns redan i huvudet och i hjärtat jag vill bara veta var tusan jag ska börja..

Jag vill inte skriva en bok som andra ska läsa för att veta vem jag är , jag vill bara ha mina papper hemma så jag kan gå tillbaka och se vilken människa jag var vid olika tillfällen och stunder i mitt liv.

Jag tror nog att ni förstår vad jag menar=)

Så..om någon vet hur jag ska gå tillväga- hör av er i en kommentar eller liknande.

// Lina

För mig är kärlek ett stort ord som kan betyda många olika saker..För mig betyder det att ge någon av hela dig, att gråta och skratta tillsammans med en annan och att lita på varandra och att visa varandra ömhet och trygghet.Jag har inte varit så bra på att visa ömhet osv tidigare menhar mjukat upp för det nu. Jag är mer trygg i mig själv och jag känner att jag vågar visa någon hur jag känner och vad jag vill. Äntligen kan jag säga- hoppas bara att det inte är för sent..Nu finns inga hemligheter längre, jag är en öppen bok och pga det kan jag visa precis allt jag vill och jag kan ge av mig själv och ta emot på ett sätt jag inte kunnat tidigare.Jag älskar, jag älskar så det gör ont i kroppen. På ett sätt som får mig att känna mig lycklig för första gången på länge. Jag har känt samma lycka för 6 år sedan och när mina pojkar föddes. Och nu är den känslan tillbaka. Utan stress och krav vill jag att den ska få finnas kvar varje dag och för alltid. Det finns bara en person som kan få mig att känna så.. det har alltid bara funnits en person. Nu är situationen lite komplierad men jag hoppas såå innerligt att personen vet vad han får mig att känna och att han vet att det är han som jag vill känna de här sakerna med=)jag vill dela allt med den här människan fast på håll. Alltså förstå mig rätt- jag trivs bra med att ha mitt eget hem, min egen ekonomi och mina egna rutiner. men allt det andra..Jag har aldrig läst i någon regelbok eller i någon veckotidning att man måste dela Hela vardagen ( bo ihop ) för att leva tillsammans? Ibland kan det ju vara jättebra att vara på skilda håll, kanske tom bättre. Då får man ju egentid när man vill? Ja jag vet inte och nu var det ju inte det jag skulle skriva alls!Åter till ämnet: Jag älskar och jag njuter av hela mitt hjärta och med hela min själ och det känns helt fantastiskt! Nu ska det bara bli besvarat..? No stress...

Idag är dagen jag inte ville skulle komma.. Idag är det 10 år sen min far gick bort..

Jag tänker inte skriva så mycket om det förutom att jag önskar jag var emd mina pojkar nu.. att få krama dem och att få dem att känna att jag alltid komemr vara där.

jag behöver få ge dem den känslan och få känna att jag får det tillbaka, få veta att de alltid finns där!

Jag vill se dom springa och leka och bara vara sådär härliga som bara de kan vara! Nu kan ju inte Charlie springa men krypa, det kan han iallafall=)

Jag önskar jag bara kunde åka till dem just precis nu men jag vet inte, vi får se.. hoppas kan jag ju alltid göra iallafall! idag av alla dagar skulle jag behöva få ha dem nära mig... iallafall en liten stund..

Igårkväll vändes allt uppochner..

En gammal väns vän tog helt fel på vilket Lina jag var vilket gjorde att jag fick helt fel uppfattning och vissa saker. Så jävla onödigt! Men så var det iallafall. Hon trodde jag var någon annan och då bblev det som det blev!

Dagen idag har varit lugn och trivsam tillsammans med barnen. Eftersom jag var ledig idag var de hemma med mig. Vi har lekt, myst, skrattar och uppfostrat en del;) Bästa Lina var här en stund också på kaffe. Hon busade även hon med barnen och berömde dem så fint=)

Imorgon blir det till att lämna barnen kl 08.30 hos dagmamman för att sen bege mig mot jobbet och NHL12 release=)

Vi är inte överbelastade med förbokningar men en del har vi så det kan bli en del att göra. Plus att jag ska ringa en del kunder ang. fredagens releaser=)

Ska krypa ( bokstavligen ) i säng nu, är helt slut!

Ta hand om er därute!