Här sitter jag, nyårsdagen på det nya året-2012..

Gråter, känner mig ensam och ledsen..

2011 var ett jobbigt år för mig, kanske det jobbigaste och sorgsnaste året hittills. Min kära fantastiska familj splittrades och som jag saknar oss. Jag saknar att vakna varje morgon med skrik, skratt, mat överallt, kissiga blöjor och bråk och kärlek...

Vi hade det tufft många gånger men vi klarade av allt för vi var en familj. Nu är jag ensam. Det enda som håller mig kvar är mina underbara pojkar. Jag saknar dem så fruktansvärt mycket så det smärtar i hela kroppen! Jag vill hålla dem i min famn och aldrig släppa dem!

Jag älskar mina pojkar och jag älskar människan som skapade dem tillsammans med mig. Jag saknar den människan och jag saknar det vi hade. Vi skrattade tillsammans, vi grät tillsammans och vi var kära, så kära..

Många dagar vill jag inte finnas kvar för det gör så ont. hur kan det göra så ont att sakna och älska? Ska det verkligen göra så ont?

jag vill vara älskad tillbaka. Jag vill att han ska sakna mig med, att han ska le när han tänker på mig men han tänker inte på mig alls=(

2011 var ett år av sorg och tårar och jag är livrädd att 2012 ska bli ett år av ännu fler tårar!

Mina ljuspunkter under 2011 var barnen. när jag fick en teckning, ett skratt, en kram och en puss och ett godnatt på kvällen vid läggdags- det var mina ljuspunkter. När Charlie tog sin första steg och ramlade och slog sig men reste sig igen för att ramla åter igen..När Vincent säger älskar dig när han ska sova... det är underbara ord att få höra..

Önskar jag fick höra dem varje dag.

Ett barns kärlek är fantasisk men jag vill ha Hela min familj. Jag vill dela allt tillsammans- alla teckningar, alla nya ord , alla skratt, alla tårar och alla vilda jakter på äventyr=)

Just nu känner jag mig väldigt tom på känslor.. Tom på lycka och på tillhörighet.

Jag känner mig ensam helt enkelt. Många vänner skriver om deras nyårsfirande och berättar om händelser som jag nog aldrig får uppleva. och det gör mig så obeskrivligt ledsen. Mitt hjärta har aldrig känt såhär tidigare och jag önskar just nu  att jag kunde starta från början med ett nytt hjärta så jag slapp det här, för det gör så ont..

Jag gav ett löfte på nyårsafton- Jag ska göra allt för att vi ska bli en familj igen. Att få höra " jag älskar dig"